An arrow can only be shot by pulling it backward. So when life is dragging you back with difficulties, it means that it's going to launch you into something great. So just focus, and keep aiming.
Kategori: Allmänt
Det här citatet funderar jag väldigt mycket på just nu, och jag tror och hoppas att det stämmer. Att vi ibland måste dras tillbaka av livet för att bearbeta, ta oss igenom något, reflektera över vad vi har varit med om, för att kunna samla tillräckligt mycket kraft för att kunna skjutas framåt, precis som en pil. Så länge vi inte tappar allt fokus kommer vi ta oss igenom vad det än må vara.
Just nu tänker jag väldigt mycket på framtiden, och jag känner mig orolig över många saker, mycket som hänger i luften och som jag inte kan plocka ner, vilket stressar mig. Carpe fucking diem är inte så lätt som det låter när man är en person som gillar att ha ett planerat liv, som uppskattar äventyr så länge man har en trygg bas att gå tillbaka till. Den där tryggheten har jag just nu, men jag vet inte vart jag kommer ha den om ett halvår, eller inte ens det, fem månader, vilket stressar mig. Jag känner igen det här tankemönstret hos mig själv, och hittills har det alltid slutat på bra sätt (vad jag kan komma på), det löser sig, men det är jobbigt innan det gör det. Tyvärr är det inte bara en vecka det handlar om, utan en känsla som är varaktig, en känsla som gör det svårt att uppskatta hur jag har det här och nu istället för att tänka på framtiden.
Förslag på vad jag ska göra med mitt liv? Någon? Inte som att jag har brist på drömmar om vad jag skulle vilja göra, men det är svårt att se på alla mina drömmar ur ett realistiskt perspektiv. Kanske inte borde göra det heller, drömmar är alltid drömmar, men som sagt, är man pragmatisk och tänker på praktiska detaljer så blir det till ett stressmoment i sig, jag vill uppleva så mycket som möjligt, och då ingår det att förverkliga så många av mina drömmar som möjligt. Vill så mycket, men var och hur börjar jag?
Livet som en pil, bakåt innan framåt.
