lifeaschristine

Har så mycket jag vill skriva, så många tankar som far runt i huvudet just nu. Att bo här i Stockholm och att plugga något som jag verkligen tycker är kul, det känns så fint. Jag är så priviligerad som faktiskt har de här möjligheterna, som ser världen som mitt ostron; jag kan flytta, jag kan ha högtflygande planer och storslagna drömmar, jag får och jag kan. Har tänkt mycket på det här sen jag kom hem från Thailand. Där träffade jag och Julia en (väldigt snäll) man som berättade att han inte varit och hälsat på sin familj på sex år, för han hade inte råd, men nu var han så glad för han skulle äntligen åka dit en vecka. Han tjänade dåligt och hade inte råd att åka från ön han bodde på mer än en gång om året, för färjan kostade - för oss småpengar, men inte för honom. Så glad över att jag bor i Sverige och inte har det så. Vill jag så bokar jag bara en tågbiljett hem och två timmar senare är jag hos min familj och mina vänner som fortfarande bor kvar i Norrköping.

 

Stockholm i alla fall, staden som jag velat flytta till sedan jag minns inte när. Min favoritstad i Sverige, staden som jag vill bo i och ha som bas. Staden som ger mig pirr i magen av glädje varje gång jag kommer tillbaka och rullar in på Centralstationen, staden som ger mig gåshud över hur vacker den är när jag vandrar omkring, går vilse och hittar rätt. Överallt passerar jag vackra hus som jag vill bo i. En dag i framtiden kommer jag köpa mig en lägenhet här i ett av dessa gamla hus, en lägenhet med utsikt över taken och skorstenarna, med en liten balkong och stora ljusa rum.

 

Det verkar dessutom som att boende kommer lösa sig även nästa år för mig här, och det är precis som det ska vara. Är det meningen så blir det så, och just nu är det meningen att jag ska vara här och plugga.