lifeaschristine

På lördagen började vårt fullspäckade schema på riktigt! Först inhandlade vi varsina par läckra (haha, överanvänder ordet läcker har jag märkt) byxor, mina är knallrosa och Julias orangea, haremsbyxa-style fast utan blöjhänget såklart för det gillar jag inte! Tog en tuk tuk till The Grand Palace – Kejserliga palatset – där vi vandrade omkring i flera timmar och häpnade över den magnifika prakten och fotade mängder med bilder. Detaljerna var helt fantastiska, och så mycket färg överallt! Bilderna vi tog blev väldigt fina i kontrast med våra egna färgglada outfits :D

Inne på gården finns också ett tempel med The Emerald Buddha som vi besökte. En liten Buddha i smaragd sitter uppe på ett torn av guld och glitter, läckert alltså! Personligen är jag inte mycket för att upphöja sin gudomlighet (eller sin religiösa förebild då som Buddha är, han är ju ingen gud) i all prakt och ståt som man kan, tycker att det blir för mycket fokus på det materiella, men det är häftigt att se! Thailand skiljer sig verkligen från Australien när det kommer till kultur – hej kulturkrock! Australien påminner mycket om Sverige och tänket är västerländskt, här i Thailand är det verkligen annorlunda och det är så himla spännande!

Vi hade planerat att vi skulle åka på en speciell brunch, och enligt Lonely Planet så stängde den brunchen kl 14.30. Kvart över två lyckades vi äntligen slita oss från Palatset och allt som fanns att se där inne, och haffade en tuk tuk-förare. Vi frågade om han visste vart det här hotellet låg som vi ville till, och hur lång tid det skulle ta dit. Han kände till det och svarade 30 min. Vi bara nej nej, vi har bara en kvart på oss (jag är medveten om att bruncher brukar vara bufféer och att de brukar börja plocka bort efter avslutad tid, men vi tänkte att om vi hann dit precis innan de stängde skulle de låta det stå framme ett tag till, haha) Tuk tuk-föraren bara okey I’ll take you there in 15 minutes! Så vi hoppade in och sen bar det av! Vi satt där helt oskyddade bak på en tuk tuk, inga säkerhetsbälten eller väggar eller någonting, och körde om vanliga bilar på motorvägen! Han måste verkligen pressat gasen i botten, och vi kunde knappt sluta skratta för alla fjärilar som flög omkring i magen – älskade adrenalinkicken som vi fick! Man måste rulla tärningarna ibland vet ni, living on the edge ;)

Väl framme vid hotellet var vi de enda som kom dit i en tuk tuk, alla andra blev avsläppta av taxibilar. Hotellet var femstjärnigt och helt otroligt vackert, ingen av oss hade förväntat sig det. Där inne satt alla söndagsfina och fixade medan vi kom dit i (tack och lov hade vi inte shorts på oss!) färgglada långbyxor och t-shirts, vindrufsiga i håret efter turen dit och med flip flop på fötterna… Servicen var av yttersta klass ändå, även om de nog blev lite.. eh.. förvånade över vår ankomst! Vi gillar att tänka det i termer av att vi piggade upp stället med vår närvaro!

Brunchen var egentligen en afternoon tea, och den var nästintill magisk. Grejen var att det var en chokladbrunch, vilket såklart lockade oss. Vi blev visade till ett smakfullt dukat bord, fick in en té-meny och fick välja varsitt té (jag tog ett med choklad och kola-smak som var jättegott), sedan var det bara att hugga in på allt som fanns att äta. I rummet vi satt var buffébordet dukat med små snittar och piroger och pajer, små ”drinkar” av mosade grönsaker (egentligen finns det något bättre ord än mosat men kommer inte på det nu), sushi, allt möjligt gott som man kan tänka sig :D
   I det andra rummet var dessertbordet! Oh my god… Chokladkakor och små bakelser, tårtor och kakor, marshmallows och en chokladfondue, hur mycket som helst! Säkert en 20 olika alternativ på varje bord fanns det. Dessutom hade de ett eget chokladbord med bara små chokladlinser i olika smaker och styrka som man kunde få välja fritt ur och få små chokladdrycker med.
   Vi spenderade flera timmar där och bara njöt. Det bästa av allt? Allt det här, kostade oss knappt 200kr. Helt fantastiskt, och så ovant. Jag skojar inte när jag säger att det var den bästa afternoon tea jag varit på, och att den lätt står sig mot alla fina som finns i London, men det här var bara billigare. En kvinna satt till och med och spelade cittra (tror jag att det var), jag trodde hela tiden att de bara hade en väldigt lugn CD på i bakgrunden, innan jag såg henne sitta där och spela allt akustiskt!